Giovanni Arnolfini och hans hustru

av Jan Van Eyck
Dikt av Hebert Abimorad
i översättning av Lena Heyman, oktober 2002
av boken Samtal

så mycket ryms
i denna lilla värld
i denna oändlighet
av lysande färger
händerna bjuder oss att komma in
men det är en fälla
hela den förföriska scenen
döljer något
jag tvekar innan jag stiger över tröskeln
till det behagliga rummet
som ljuset illuminerar och enar
jag vill vidröra
jag vill gå in
men hejdar mig
det är en fälla
något döljer sig
i den i putsade metallens glans
och i snidade möbler
i dessa helt vanliga föremål
det hemlighetsfulla fängslar
de båda älskar varandra
en lyft hand tyder på
en ed
utan präster
ett bröllop med vittnen
gömda i spegeln
konstnären vittnar
om sin egen närvaro
i rummet
går i fällan
skriver med snirklig handstil
Jan van Eyck var här
och tillfogar datum
ett ljus brinner i kandelabern
en liten hund representerar trohet
frukten på kistan
och det snidade gallret
radband av glaspärlor
hänger på väggen
de båda gestalterna är barfota
ett par tofflor
till vänster
i förgrunden
ett annat i bakgrunden